| |
”Likeable” utan att bli inställsamt. Koncentrerad röd frukt (körsbär). Mjuka tanniner och syrliga syror. Blyertspenna. Generöst saftigt utan att bli svulstigt. Vi gillar och ser poängen.
|
Biaumont '14 är endast i början av sin resa. Gul och vit frukt med en skimrande mineral. Kommer att utvecklas fint över kommande decennium. Strålande vin via caviste.
|
Svarta oliver, en nypa torkade örter, blå plommon och rökig mineral. En riktig matspelare. Öppnar sig fint andra dagen. Den som har på lager behöver inte känna någon brådska här inte.
|
Otroligt god nu efter dryga året på flaska. Det vildaste har stillat sig och vinet har gått ihop fint. Kanske kan till och med en viss utveckling skönjas bland de fortfarande friska hallonen och lingonen. Ett saftigt vin i lätt stil med den hustypiska animaliska touchen. Ett måsteköp varje år.
|
Kraftfull och småfyllig (årgången) med rik frukt och köttighet. Bra syra och tanniner fortfarande men frukten har börjat utvecklas så smått. Det är plommon, körsbär, andra mörkare bär och rosor som först dyker upp i tankarna. Lagra vidare eller drick redan nu. Ett härligt vin som vi bara måste ha mer av.
|
Ett bubbligt och friskt vin med äppelmos/-must, aprikoser, vått ylle och jäst. Gott men i ärlighetens namn ganska enkelt och rättframt. Knasigt med svårfångad balans. En kul upplevelse trots allt men det får nog bli lite mindre av sådant här framöver känns det som.
|
Förmodligen den bästa av hittills fyra provade flaskor. Här får vi sötmogen merlotfrukt precis mellan det unga och det utvecklade. Tanninerna har slipats ner till en lagom nivå medan syran fortfarande är hög och läskande. Frukten upplevs riktigt tät och ekfaten har sjunkit in snyggt i helheten, Vi får en mineralskjuts i avslutet genom lite svärta och metalliskhet. På det hela taget ett kanonvin fortfarande i lagom drickfas. En lagringssuccé.
|
Sura körsbär, grus, läder, rosor och kafferost. Ett mjuknat, harmoniskt vin med fullt ut integrerad ek. Struktur genom tannaniner, syra och pigg frukt nog för längre lagring med det här är urgott redan nu. Påfyllning krävs.
|
Inte mycket som hänt under de första tre åren. Det är hallon och asfalt och precis så fruktpackat och generöst gott som vi är vana vid.
|
Stor smak med fin mousse och lätt utveckling i frukten. Röda bär, vinteräpplen möter upp kex och nougat. Finstämt och kraftfullt på samma gång och såklart omöjligt att ogilla. Vissa runt bordet gillar det här vinet mycket mer medan andra dricker upp och går vidare.
|
Frisk smak med "torr" sötma. Vinet uppträder utvecklat men samtidigt lite spretigt och oharmoniskt med rejält botrytispådrag och ointegrerade kemiska toner. Frukten är ljuvlig med aprikoser, apelsiner, honung och gula russin. Gott och intressant men det slutgiltiga lyftet kommer aldrig riktigt.
|
Utvecklat med lätt dammighet mot det jordiga. Det är rödbetor, lakrits och örter i den föredömligt torra smaken. Ett charmigt vardagsvin utan större finess.
|
Efter en stor doft fylld av fat och chark möts vi av en nyanserad smak med fin balans mellan frukt, syra och ek. Eftersmaken är lång och intensiv. Vinet är polerat till perfektion vilket gör det otroligt mjukt och drickvänligt men samtidigt lite opersonligt och själlöst. Det sista är såklart en smakfråga men vi ställer oss ändå lite undrande över syftet med vinet; What's the messege?
|
Något av det mer udda men också mäktiga vi har provat. Näsa och gom knockas totalt av after eightig chokladmintighet och djup blommighet innan en härligt syrlig, tropisk citrusfrukt träder fram. Lång, harmonisk eftersmak med mineralnyhyvlad ekplanka (framträder lite mer efter luftning) och kamomillte. Syran är inte sylvass, snarare åt det runda hållet vilket harmoniserar fint med vinets smakprofil. Stort, häftigt och en riktig snackis runt bordet.
|
Ett fantastiskt fint hantverk med balans på alla fronter och precision i ekbehandlingen. Ungdomligt såklart med ljus tropisk frukt, popcorn och mineral som hänger kvar i eftersmaken. Fin längd och en ruggigt bra spelare till vitlöks- och persiljergratinerade havskräftorna. Superbt drickbart redan nu men kommer säkert att utvecklas till något större och mer komplext med tiden. Allra bäst dag två efter att ha stått i öppen flaska.
|
Frisk, söt, ung smak med aprikoser, saffran och botrytis. Det är harmoni och precision på alla fronter och rabblandet av smaknyanser känns meningslöst. Närmast osannolikt gott med fantastisk längd och intensitet. Blir bättre och bättre med mer luft. Ett stort vin.
|
Stor, kraftfull smak med närmast oändlig nyansrikedom. Vi bjuds på saffran, gula plomman, physalis, botrytis, mineral, tobak och gula äpplen. Eftersmaken är lång med tydlig botrytisbeska. Den som gillar stilen är överväldigad medan andra kanske saknar sötman för att balansera det bitterbeska. En stor upplevelse hur som helst.
|
Naturvinsvibbar av torkad gul frukt i torr och lätt pärlande skrud. Gott så, om än ingen kioskvältare.
|
Slank och fin. Apelsin och granit i den rödbäriga frukten. Inte samma funk som tidigare år men precis lika god som vanligt. Ett givet köp!
|
Äntligen! Med tålamod har vinet rundats av på ett behagligt sätt. Borta är de slånbärskartiga tanninerna och istället får vi njuta mogen röd frukt. Ett stort lyft från tidigare provade flaskor.
|
Slank och fin med röd- och mörkbärighet, köttiga grundnyanser och medicinalörter. Rund strävhet och intakt syra ger ett saftigt och klunkigt vin utan att för den skull tumma på koncentration och finess. Otroligt gott igen från kungen av kék.
|
En härlig franc i den slanka, lite gröna stilen. Tanninerna är drickbara, frukten ung och pigg och syran fräsande frisk. Det är förväntade men goda smaksensationer genom svartvinbärsblad, gräs, cederträ och örtbeska. Bra drag i pyrazinerna ger rödgrön paprika. Vinet är rent och snyggt med härlig längd. Vi köper gärna igen om tillfälle ges. Drick nu eller spara längre. Förmodligen mycket längre.
|
Riktigt gott i den fruktiga skolan, helt befriad från orenheter och andra störande moment. Små, fina bubblor, friska syror och en mineralisk svans i kombination med god, lite smått utvecklad frukt gör upplevelsen riktigt angenäm och lyxig.
|
Inte mycket har hänt med det här vinet efter ett par år på rygg. Det är fortfarande ett härligt, bärigt vin med en lite grusig tanninstruktur där lingon, körsbär och våt asfalt framträder tydligast. Gott och fräscht fortfarande med fortsatt potential.
|
Efter luft väldigt hustypiskt vågar vi säga; ungt och bärigt såklart med krossad granit och funkiga/animaliska undertoner. Som vanligt en seriöst strukturerad saft som kommer att hålla ett bra tag och utvecklas fint i en vettig källare men framförallt är det väldigt gott. En låda av det här vinet är verkligen inte orimligt varje tredje torsdagen i november.
|
Purungt och lite stökigt, det vill säga i behov av lagring för att putsas till i kanterna. Vi dricker såklart ur ändå och finner både ursprungstypisk stramhet och druvtypisk kryddighet. Den pigga frukten är blålila och ackompanjeras snyggt av lagerblad, svarta oliver och viss chark. Vinet har ett personligt anslag och balans mellan de ingående komponenterna vilket gör att vi mer än gärna gömmer några flaskor i källaren. Fem år på rygg borde ge en extra skjuts vad gäller komplexitet och drickbarhet.
|
Torrontes dricker vi inte så ofta; och än mer sällan i ekad skrud. Så när vi provar den här höghöjdsodlade och ekfatslagrade varianten har vi så att säga inga direkta referensramar att utgå ifrån. Vi får direkta associationer till Pukka Lemon, Ginger & Manuka Honey utblandat med rosenvatten. Vinet är kralligt nog för att stå upp mot örtmarinerad kyckling med mangosås. Det närmaste vi kommer på som jämförelse i den här lite oljigt viskösa stilen är Bordeaux. Eken är möjligen lite väl framträdande i sin pepprighet för att vi ska fundera på återköp, men citrussyrorna gör det både läskande och matvänligt på samma gång.
|
Alltid kul när det dyker upp välbalanserad och fräsch Moselriesling som inte kostar skjortan på hyllorna. Restsötman på 35 g/l balanseras snyggt av krusbärssyror och skiffermineral. Vi borde köpt flera tänker vi efterklokt.
|
Urtypisk och läckert sval och transparent genom den lättare årgången. Crème de Cassis, blåbär, hallon, körsbärsnickel, örter och grusig väg. Fin syra och avrundade tanniner. Ingen brådska men dricks ruggigt bra nu.
|
Lagom utvecklad nu med något avrundade tanniner, kanderad frukt och integrerad ek. Stilen är totalmaffig med vanilj och tobak från faten, kraffull frukt som närmast för tankarna till Napacab, samt en rejäl fyllighet genom viss sötma och påtaglig alkohol. Gillar man stilen är det här närmast ett stort vin. Frågan är dock om det inte är läge att dricka upp redan nu när drickfönstret är på vid gavel. Vi ser en risk i att längre lagring slutar i ekbitterhet och alkochock. Vinet klarade inte en natt i halvtom flaska särskilt bra.
|
Här får vi ganska exakt vad som förväntas utifrån parametrarna pris, druva och ursprung; ett ganska lättsamt, småblommigt, druvaromatiskt och fruktigt vin med runda syror och lätt restsötma. Fylligt på gränsen till baktungt kanske men ändå ganska gott och småtrevligt.
|
Har provats tidigare och vi fortsätter gilla det här vinet. Den här flaskan drar mer åt den gulgröna, syrliga, närmast sauvignonlika med citrus, gräs, svart vinbärsblad. Syrorna är sköna och det finns en lätt mineralsälta som förgyller. Ganska egensinnigt och lite udda men framförallt gott.
|
Ungt, bärigt och välstrukturerat med tät frukt, viss tanninkänsla och rena, läskande syror. Frukten är nära nog söt och en lätt funktighet närvarar. Ruskigt gott men spretigt och koncentrerat nog att vinna på lagring.
|
Riktigt gott i lätt, läskande, rödbärig stil med pepprighet och återhållsamma ekfatstoner. Kan närmast liknas vid en blandning av röd Bourgogne och Etna med sin jordgubbsbärighet, rosenblommighet och kanelkryddighet. Även de friska blodapelsinsyrorna passar fint in i liknelsen. Verkligen en ögonöppnare som ger mersmak trots att vinet kanske saknar lite djup och komplexitet. Stark rekommendation.
|
Har utvecklats rejält sedan inköp för nästan tre år sedan och bör nog drickas upp nu om våra gommar får bestämma. Det här är ett kraftfullt vin med mycket av allt där druva, ursprung och producent skiner igenom med fet, tropisk frukt, äppelpaj, bivax, mandelkubb, lakrisal, popcorn, kamomillblommighet, rökig mineral och en välavvägd handpåläggning. Det är fylligt och redigt med finfin syra som bär smakerna långt och länge i munnen. Nu ser vi fram emot senare årgångar.
|
Blint hamnar vi i Languedoc genom den ungt småblommiga, örtiga, ganska okomplicerade smaken där bärighet, viss köttighet och en lätt kalkighet sticker ut. Vinet är polerat med viss tanninstruktur och lite kryddighet från ek och ursprung som piggar upp. Lättglömt men vissa finner njutning och användningsområden.
|
Ett härligt vin med tydlig utveckling som har gett finurliga nyanser av jordgubbssylt, smultron, ris à la Malta, hjortron, mineral och multna löv. Och osar det inte lite lätt av tryffel? Lätt och saftigt såklart med obefintligt tanninmotstånd. Gott och hyggligt intressant.
|
Fruktpackat och örtigt med naturliga vibbar av dassighet och röda äpplen. Vinet uppträder ungt, syrligt och josigt trots ett rätt kraftigt, fylligt anslag. Röda bär, cola, mandelkubb och en lätt ek adderas smaken där frukten är sötmogen och härlig och alkoholen är balanserad. Ett egensinnigt vin som vi gärna återkommer till.
|
Kattpiss på den berömda busken slår emot oss med kraft. I gommen följer svart vinbärsblad, syrligt godis, örter, blommor, blodgrape, ylle eller liknande animaliska toner samt en viss tvålighet. Nyansrikt och spännande med andra ord. Ett egensinnigt, personligt och udda vin som lyckas undvika att bli alltför druvstereotypt. Känslan är snarare att ursprunget skiner igenom här. Mycket bra.
|
Popcornosande och vaniljdoftande från rostade ekfat väl underbyggt av fet men frisk tropisk frukt, ylle, smör och mineral. Vi dricker av olika anledningar sällan vinstilen nu för tiden men det här manar till återseende. Mycket gott och intressant i genren.
|
Fer Servadou till ryggbiffen. Det är sen gammalt. Vinet vaggar nästan in oss i julstämning med sina fikon och kryddor. Frukten är mogen och parfymerad med en riktigt snygg mineralsvans. Tanninerna är rejält avrundade. Lättsamt och gott; som ett bordsvin ska vara. Lite åt Cabernet Franc-hållet skulle vi säga.
|
Ung, frisk och bärig såklart med lingon, hallon- och lakritsbåtar, örter och regnstänkt Bohusgranit. Enkelt men förföriskt gott i ren, snygg och klunkvänlig stil.
|
Finns det någon annan Dolcetto som kombinerar söt frukt med mineral så snyggt som Dogliani? En förförisk fruktighet med sötsyrliga skogsbär balanseras av lakrits, våt asfalt och rökig mineral. Man kan även ana den typiska marsipangrisen. Det är är sensationellt gott och bara skriker efter fredagspizzan.
|
Smultronbärig, citrusfruktig, piggt mineralisk och härligt koncentrerad i ren, fräsch stil. Väldigt fokuserat med god mix av kraft och finess. Här finns inte mycket att gnälla på och har man börjat inse poängen med rosé bör man nog vända sig häråt för att övertygas ytterligare. Förmodligen den bästa rosén vi någonsin har provat.
|
Kallklimatkänsla direkt med grön paprika och blåbär inlindat i en elegant, pepprig struktur. Som sig bör från adressen väldigt klassiskt, svalt och finlemmat trots stadiga procent alkohol och en del rostad ek. Drick eller lagra vidare säger vi för här finns struktur och koncentration nog för det senare. Suveränt gott men trots allt lite enkelspårigt.
|
Fylligt, kraftigt, sött, eldigt. Ganska tungrott alltså jämfört med vad våra smaklökar är vana vid men samtidigt välsnidat och intressant. I munnen bärigt, blommigt och mintigt med massor av vaniljstång och och dillchips från faten. Ett häftigt vin för den som gillar stilen.
|
Utvecklat, moget, lent och harmoniskt in i minsta beståndsdel. Bra power men nedslipat och förfinat till silkeslen struktur. Djup bärighet kompletteras med rejäla doser choklad och vanilj samt en pytteliten, spännande dassighet. Alltihop sömlöst sammanvävt till en otroligt snygg och god helhet. Kanske lite för polerat för vissa runt bordet men ingen vettig människa spottar ut det här.
|
Rejält utvecklad både i doft och smak med chark, höstlöv, kaffe, lakrits och en besynnerligt död frukt. Det är dammigt, dovt och platt. Defekt, för gammal eller felaktigt förvarad frågar vi oss för så här borde det verkligen inte vara. En besvikelse.
|
Fruktdrivet med volatila syror som får käkbenen att vrida sig i ångestnjutning. Balans är inget ord som dyker upp i det här sammanhanget men står man ut med den galna stilen får man en riktigt kraftfull, parfymerad och kryddig frukt där druvans markörer står stadigt genom körsbär, korinter, plommon och mandel. Helheten är fräsch och sval trots hög alkohol. Intressant och gott på många sätt och tvärtom på många andra sätt men man vill inte ha det ogjort.
|
Ett fullständigt harmoniskt och balanserat vin med evighetslång eftersmak och hela skalan av nyanser; honung, botrytis, hjortron, plommon, sultanarussin, nektar, fudge. Allt sammanbundet till en helhet större än de ingående delarna och upplyft till sinnebilden av fräschör genom urstark syra. Det här är ett otroligt komplext och gott vin. Eventuellt det bästa söta vin vi har druckit.
|
Ett finstämt vin i ren och snygg still där vi hade kunna önska oss lite mer substans och nyansrikedom. Vi bjuds på en småkryddig smak med gula plommon, clementiner och mineral. Tanniner skojar till det lite i munnen men på det hela taget är alldeles för anonymt och nära nog trist. What's the message?
|
Ett piggt och fräscht vin med naturlig känsla genom kolsyrepuff vid kronkapsylavlägsnandet och stalliga noter på näsa och gom. Det är lättsamt och bärigt med jordiga undertoner, i stort sett befriat från tanniner. En lätt blommighet förgyller men behållningen är den syrliga, blålila frukten och det brettiga anslaget. Ett högst personligt vin i föredömlig enlitersbutelj. 11,5 % alkohol harmonierar fint med vinstilen. Läggs till återköpslistan utan förbehåll.
|
En härligt mogen nektar med inslag av garage och smör. Pangfynd när det släpptes via importören Vin Till Mat.
|
Fullt njutbar på uppstuds från favoritadressen. Typiskt på alla sätt vad gäller druva, ursprung och producent med svarta vinbär, örter, hallon, blyertspenna och en lättsam naturlig känsla av lantliga nyanser, alltihop inlindat i syrlig syra och finkorniga tanniner. Gamla stockar från kalkrik grund ger djup och fokus. Klockar in på drickvänliga 12,5 % alkohol. Fantastiskt gott även i denna årgång.
|
Ruskigt gott i fyllig, välmatad stil där syror över förväntad nivå skänker fräschör och lättar upp. Det är solmoget med gul frukt, bivax, fat och vanilj. Alltihop på en lagom nivå. En härlig blommighet är pricken över i. Dricks fint nu på egen hand. Bland de bättre vinerna i genren på länge.
|
Galet god druvjuice i ung, pigg stil. Lättsamt men seriöst bärigt med lite funk i bakgrunden. Pepprigt och örtigt men överlag lent och klunkvänligt. Dricks förmodligen bäst just nu.
|
Härligt blåfruktig, lite örtig, och mycket italiensk i karaktären. Formligen skriker efter en napolitansk pizza.
|
Inte alls illa om man är sugen på ett fylligt, lite fatat vitt med nyansrikedom. Det är en ganska torkad gul frukt som fylls på med bivax och tung blommighet. Mycket av allt men förpackat i ett balanserat paket där syra och alkohol vävs in snyggt. Kul och gott.
|
Ett druvtypiskt vin i rik men hyfsat torr, sval och elegant stil. Återhållna fat ger fritt spelrum för frukt och pepprighet. Ett riktigt bra vin i balans som möter upp den kreolska grytan med fläskfilé, kryddig korv, syltlök, chorizons och paprika på ett fint sätt. Allra bäst på egen hand lite lätt kylt dock.
|
Saftig, bärig och mineralisk. Mer tannin i årgången än tidigare? Fräscht och busigt ger stor drickglädje men det här vinet får gärna lugna ner sig ett tag i källaren. Underbart gott och intressant.
|
Ett vin i den fruktiga skolan med flörtig sötma i eftersmaken. Det är friskt och gott med schyssta bubblor men lite enkelspårigt genom gula äpplen, apelsin, mariekex och ett kalkigt skimmer långt där borta. Får nog trots allt rekommenderas i sin prisklass.
|
Ett koncentrerat, syradrivet vin med rejäla doser ek. Frukten är citrusdominerad med tropiska inslag. Fin mineralitet i den koncentrerade, långa eftersmaken. Ett maffigt vin som gott kan ligga till sig några år.
|
Tvåligt och oljigt med blommiga inslag i det fruktpackade. Hyfsat fräscht trots fylligt anslag med ung frukt. Alkoholen sticker iväg något och stilen tilltalar oss inte supermycket men vinet uppträder ändå som förväntat med bra koncentration och god nyansrikedom.
|
Småstramt i den syrliga, småtjuriga italienska skolan med körsbär, jordgubbar, diverse örter och lite väl mycket utanpåliggande ek. Inte så pjåkigt trots allt med visst bett och motstånd och en kryddighet som borde funka fint med en gräddig pasta.
|
Bland det piggaste och godaste på länge. Djup fruktighet i det klara, friska, lätta registret där citrus, örter, rödäpplighet och mineral samsas om utrymmet. Lager på lager av nyanser i den dynamiska eftersmaken. Ett otroligt härligt vin.
|
Vinet får oss att dra på smilebanden. En ren och fin doft slår emot en. Initialt tänker man att detta måste vara gjort på Sauvignon blanc, en googling på producentens hemsida berättar att det är Bacchus som är allena druva. Gott är det på alla sätt. Torr, medelstor smak men ändå med viss längd. Inslag av krusbär, ananas, fläder och svartvinbärsblad. Ett välmakat vin med viss elegans som låter oss väl smaka. Också en trevlig överraskning sprungen ur den Engelska jorden.
|
Härlig och ärlig vuxensaft i en stil vi ha lärt oss uppskatta. Det är rödbärigt, mjukt och syrligt med pepprigt inslag och en liten skopa funk. Svalt serverat är det här vinet väldigt gott trots avsaknad av komplexitet och djup för närmare analys.
|
Det här var en överraskning. Ett trevligt vin i den lite enklare stilen. En ren och lite druvig, blommig doft för tankarna vid en första sniff åt riesling. En koll på producentens hemsida visar dock att riesling inte alls är inblandad. Vinet är en blend på flera olika druvor där chardonnay dominerar med 56%. Smaken är också fin med druviga och florala inslag. Fruktiga toner av kiwi och päron finns. Riktigt kul att England kan producera så här trevliga viner!
|
Fruktdrivet med mineralstänk och viss påverkan av ekbehandling. Smaken är lätt avrundad och torrt sötaktig med gula päron, bivax, mandel, smör, rostad macka och rökig mineral. Ett rakt igenom gott och intressant vin redo att drickas på uppstuds (har redan några år på nacken).
|
Key lime pie och rostfritt stål. I den ordningen. Och så allt däremellan. Ett otroligt gott och välbyggt vin. Vi kallar det gärna husvinet.
|
Härligt utvecklad och avrundad nu. Fortfarande med samma intensiva toner av röda äpplen (närmast cideraktiga), hundskit-under-skon-funk, violblommighet och sotig mineral. Lättsamt och ändå komplext är detta ett egensinnigt vin som för en ringa penning ger både drickglädje och analyseringsstund. Frågan är dock om vinet inte är som allra häftigast direkt på uppstuds vid släpp. Vi ser i alla fall igen anledning att spara på just den här årgången något ytterligare.
|
Fruktigt och aromatiskt i massor och långt ifrån vad vi har vant oss vid från druvan. Tropiska frukter dominerar genom kiwi, papaya och ananas. Gula päron och äpplen kompletterar. Insmickrande sötma i eftersmaken men en syra som ändå stadgar upp. Ett småtrevligt vin som med fördel dricks rejält kylt.
|
Kryddigt och rödbärigt med lätt, fräsch munkänsla. Mörkare toner av mineral, peppar, lakrits och kakao bidrar med komplexitet och struktur. Ett fint exempel på vad tempranillo kan bli i rätt händer. En hel del nya fat såklart men med fin frukt som backar upp. Riktigt gott.
|
Fylligt och fräscht med kraftfull nyansrikedom. De mogna aprikoserna dignar, ängens blommor står i full blom, apelsinen är skalad och vitpepparn är nymald. Ett riktigt gott vin i genren med en liten strävhet och en minimal ekfatston vilket borde kunna utnyttjas i matsammanhang.
|
Småsträvt och mycket friskt men smaken är vidöppen så vi ser inga problem med att dricka redan nu. Många druv- och ursprungstypiska associationer såklart genom nypon, rosor, körsbär, målarfärg, apelsin. Riktigt gott med en liten värmande ton i eftersmaken.
|
Cabbig känsla i mjuk, polerad stil. God frukt och återhållsam ek ger ett trevligt om än lite ospännande vin med eller utan älggryta med kantareller. Markörerna drar åt svarta och röda bär, örter, blyertspenna och stålull. På det hela taget ett trevligt vin.
|
Bärig, småblommig smak med en fin mångfald av smakupplevelser: jordgubbar, hallon, violgodis, mineral, smått rostade toner. Syran är lite bubblig men stillar sig snabbt. Ett torrt, saftigt vin med bra kraft. Riktigt bra.
|
Ung, oförlöst och typisk på alla sätt och vis med päron, tutti frutti och mineral. Ett friskt, fräsch, rent vin som är gott nu men med potential att utvecklas positivt under många år.
|
Ungt vin som kräver luftning eller lagring. Efter ett par timmar i karaff är det fortfarande ganska kärvt. Den sista skvätten får lufta i flaskan i ett par dagar och då öppnar det upp. Doften levererar svarta vinbär, cederträ, tobak och mörk choklad. Smaken är stram och medelstor. Fortfarande ung men ändå drickvänlig, fruktig med tydliga toner av Cabernet-franc. Köp, lagra några år eller lufta ordentligt.
|
Ett bra, fruktdrivet, mousserande vin med sötmandel, vit choklad, mariekex, apelsin, gula äpplen och inlagda päron. Hygglig mousse och föredömligt torrt. Förmodligen inget vi köper igen men vinet var gott på egen hand och till vickningschips.
|
Kul med utvecklad syrah, särskilt när vinet är så här klassiskt skolat och med tanke på ursprung återhållsamt. Frukten är inte direkt syrahtypisk så som vi känner druvan; svartpeppar snarare än vitpeppar, jordgubbar snarare än blåa bär. Men de köttiga, rökta nyanserna är på plats såklart. Kanske anas en lätt gummiton men annars finns inget att klaga på. Riktigt fint.
|
Mörk, svärtad smak med söta bär, brända örter och sotig mineral. Hyfsat sval känsla trots hög alkoholhalt med snälla tanniner och balanserad syra. Texturen är fyllig med eldig känsla i svansen. Ett helt okej vin, ja till och med korrekt, men inte fullt ut vår stil.
|
Ny årgång och fortfarande ett druvtypiskt vin i rik men hyfsat torr, sval och elegant stil. Återhållna fat ger fritt spelrum för frukt och pepprighet. Ett riktigt bra vin i balans och den nya årgången känns mindre varm är den föregående.
|
Merlot med 35% Cabernet franc. Inte dumt alls även om stilen ligger en bit utanför komfortzonen. Moget med fikon, plommon, björnbärsmarmelad och väl integrerad ek. Släpptes endast på halvflaska av någon anledning.
|
En rik upplevelse för en ringa peng tycker vi. Det är nötter och bokna äpplen. Trots mognaden och den kamomillörtiga oxidationen är det bitande friskt och vitalt på alla fronter. En mineralisk avslutning lyfter helheten på ett snyggt sätt.
|
Vitpeppar, mörka bär, småbittra örter, eneträ och violblom. Utvecklat med mjuknande tanniner och torkade frukttoner. Det här är ett stramt, torrt och riktigt läskande vin med balans och elegant ambition.
|
Nej, det här är inte vår stil av vin. Antingen är det årgången, eller så gillar vi helt enkelt inte stilen. Det är stickig alkohol och en störande sötma. Mineral och frukt får tyvärr stå tillbaka.
|
Viol och sälta. Alla markörer på plats. Ett svingott exempel på mogen Saint-Joseph.
|
Det var sista flaskan och vilket sällskap det har varit. Fortfarande blåfruktigt vital, och skulle vi våga påstå rentav på topp just nu. Hög kvalitet för pengen.
|
Prisvärdhetsformeln slår i taket. Det är seriös frukt som på intet sätt är på upphällningen. Allt är rent och mycket klunkbart.
|