Röda viner
Ett år på rygg har varken gjort till eller från med det här vinet. Framförallt inte till, då ett uns av förra årets fräschörchock saknas. Annars är det samma härliga köttiga cabliknande frukt och violgodisaktiga blommighet i tätt josig förpackning. På inget sätt stort men väldigt gott och egensinnigt.
En stor lantlig och köttig doft. I gommen känner vi blåbär och tranbär blandat med muskotnöt och yoghurt. Det finns en drickschvung men också ett visst motstånd som håller intresset uppe.
Syrligare än de syrligaste bären och de syrligaste godisarna i skålen. Samtidigt tät i frukten med läskande örtighet och mineral. Rent aromatiskt påminner vinet om Bordeauxcab eller kanske snarare Loirecab franc men det finns också något eget, helt olikt allt annat vi har provat. Ingen strävhet att tala om dock och med sin ungdomliga, uppstudsiga friskhet blir vinet klunkbart på studs. Suveränt i källvattenren stil utan att vara stort.
Galet god druvjuice i ung, pigg stil. Lättsamt men seriöst bärigt med lite funk i bakgrunden. Pepprigt och örtigt men överlag lent och klunkvänligt. Dricks förmodligen bäst just nu.
Orangeviner
Dåligt siktdjup i det här oklarade, rejält gula vinet. Den som är förälder känner igen aprikospurén i doften som även ger en dos havtorn, havsbris och veteöl. Spännande och lockande men det är i smaken det säger pang! Honung, lakrisal, apelsinmarmelad inlindat i en sylvass syra och yllefet textur. Det här vinet vidgar sinnena åt alla håll. Kontemplativt och samtidigt party party (för att citera den store poeten). Det här är det stora vinet i det lilla. Naturligt och okonstlat och just därför så speciellt och personligt. Svaret på frågan varför man investerar pengar och tid i vin.