Direkt ur karaffen känner vi knappast något utöver massiva toner av smörkola, mjölkchoklad och ekfat. Efter hand ger fattonerna vika något och släpper fram hyfsat osyltiga nyanser av hallon, jordgubbar och körsbär. Mulligt och ganska endimensionellt. Vinet är visserligen drickvänligt och mungott men känns designat och konstgjort. Vi undrar vad som egentligen döljer sig bakom överekningen. Kanske kan lagring ge bättre harmoni och integrering? Vi får knappast anledning att återkomma i den frågan.